Mitt liv i Luleå!

Hej!

 

Ser att det fortfarande finns några som besöker denna väldigt aktiva blogg. Att den är aktiv är ironi, men att det finns de som fortfarande besöker den är dagen sanning. Roligt. Nu är vi inne i juni och det var ett tag sedan jag skrev och sedan dess har det hänt mycket, eller det kommer hända mycket framöver. På onsdag skriver jag läsårets sista tenta och på torsdag får jag äntligen åka hem till mitt Sundsvall igen. Till mina vänner, familj och släkt. Som jag längtat. Det är inte alltid lätt att vara stark på utsidan, när insidan är kaos. Äntligen börjar dock saker reda upp sig. På måndag börjar jag mitt nya sommarjobb. Ett jobb som jag kommer kunna relatera med min utbildning. Ett jobb som jag förhoppningsvis kommer se fram emot att gå till. Ett jobb som kommer göra mig glad. På onsdag tänker jag gå all in på tentan och verkligen klara den även om jag tycker den är apsvår. Jag vill verkligen klara den så att jag kan känna mig lugn inför hösten när jag ändå kommer att ha en hel del att göra. Jag ska för första gången flytta in i en egen lägenhet. Känns spännande och kul. Vad jag mest ser fram emot? Att ha ett helt badrumsskåp för mig själv. Haha! Ibland är det de små sakerna som sätter guldkant på vardagen. Vart jag ska flytta vet jag inte än eftersom det är lite trögt på lägenhetsfronten här i Luleå. Man kan inte välja och vraka mellan ettorna om jag säger så. Det känns lite skumt att flyttpacka nu utan att veta vart och när jag ska få packa upp mina saker igen. Vart det än blir så utgår jag från att det kommer bli bra. Det handlar ju ju bara om 2 år som högst. 

 

Nu ska jag fortsätta pluggandet med huvudet i lagboken.

 

Hej svejs!

Sömn har alltid varit min starka sida. Jag har haft lätt att sova och jag har oftast sovit bra. Sedan jag kom hem till Luleå har jag sovit jättedåligt. Kan inte somna på kvällarna, trots att jag är jättetrött och att jag vet att jag behöver sömnen. Det är jättefrustrerande. La mig vid kl. 21 igår, men somnade först vid kl. 2. Jag vet inte varför det är så här just nu, för när jag var hemma över ju hade jag inga problem alls med att sova. Kanske är det för att jag har en hel del att fundera på just nu?

Gick ju inge vidare med att blogga för mig, testar på att ha en mat- och bakblogg istället och hoppas att jag kommer uppdatera den mer flitigt än vad jag gjort med denna.

 

Den hittar ni här!

Björn klagade på att jag inte uppdaterat bloggen sedan i april, så jag skall göra ett försök till att börja att blogga igen!

 

Nu har jag kommit igång med mina morgonpromenader. Har gått på fyra stycken nu på mindre än en vecka så jag törs nog sticka ut näsan och säga att jag har en ny rutin ett tag framöver. Det känns oftast ganska motigt att ta sig upp och ut, men när jag väl är påklädd och ute och går så är det fantastiskt. Så härligt att vara ute och gå när man är nästan ensam till en början och sedan ser man när alla sakta börjar vakna.

I helgen har vi haft Björns föräldrar på besök och igår var vi på lite sightseeing här i Luleå. 

 

 Jag har haft en effektiv fredag hittills idag. Började med lektion direkt på morgonen och efter det har jag hunnit med eget plugg och ett träningspass. Nu är kroppen helt slut och jag känner för att somna i soffan, men jag ska rycka upp mig och räkna några fler uppgifter innan jag tar helg.

 

När vi satt på lektionen hade mitt resultat kommit på omtentan i Mikroteori och jag klarade den med god marginal. Så jäkla skönt. Äntligen kan jag lägga den kursen bakom mig. Det gjorde min dag!

Igår flög jag tillbaka till Luleå då våra föreläsningar drog igång igen. Vi startar nu två nya kurser, en i Tillämpad Makro och en som heter Modeller för intern styrning. Jag som gillar de ekonomiska kurserna längtar ju verkligen tills allt drar igång på riktigt nu. Den tillämpade makron känns väl inte fullt lika kul, men får kompensera upp det med att jag faktiskt har en rolig kurs. Det känns lite lättare också nu när det är de sista kurserna innan sommarlovet. Det känns verkligen nära nu, även om det är två månader kvar. Veckorna går ju så himla fort när man pluggar så snart är vi där och jag får komma hem igen. Äntligen får jag njuta av en sommar ute på "landet" och inte instängd i en lägenhet mitt i stan. Det är verkligen något jag saknat med att bo i lägenhet, närheten till att vara ute. 

 

Har bestämt mig nu för att jag skall gå på morgonpromenader innan frukost de dagar jag inte har skola som börjar klockan åtta. Så imorse klev jag upp strax efter sju och gick en promenad på 4 km. När jag kom hem åt jag frukost, havregrynsgröt. Känner att det är dags att lägga i en växel nu om jag skall försöka få fram den där midjan som jag vet gömmer sig under allt. Det är något jag börjat uppskatta, att jag får en midja när jag väl går ner de där extra kilona och att jag har en rumpa. När jag var yngre tyckte jag inte alls om min rumpa och att den syntes, men nu har jag börjat uppskatta den. 

Nu är snart påsken slut och jag har för första gången på flera år firat påsk på riktigt. Med "på riktigt" menar jag att  jag varit ledig hela påsken. Tidigare år har jag alltid jobbat någon/några dagar eller hela påsken. Det har varit så skönt att bara fått ta det lugnt och njuta av det fina vårvädret. Idag tog vi skotern och åkte en sväng för att grilla lite korv. Det har känts som Påskarna då jag var barn då vi alltid åkte till fjällen över Påsk och åkte skoter och fiskade. 

 

Det negativa med jobb inom handeln är ju just detta, att man inte får vara ledig vid högtider och liknande. Jag känner verkligen att jag gjort rätt som valt att börja studera och senare söka jobb som har förmånen att slippa att jobba kväll, helg och storhelger. Det ger så mycket att få vara ledig dessa dagar.

 

 

Jag har inte följt debatten om näthat så jättemycket men jag har snappat upp lite här och där. Jag har efter att denna debatt startat börjat reagera på hur vi beter oss mot varandra på internet. Jag följer en del bloggar och brukar gå in på några av de större bloggarna ibland, som t ex Blondinbella. Jag brukar ofta kolla kommentarsfältet och slås av hur otrevlig vi är. Hur vi letar fel. För någon vecka lade hon ut en bild där hon var osminkad och hennes acne syndes och snabbt var det dem som skrev kommentarer om hur ful och äcklig hon var och liknande. Jag blir så arg. Vem har rätt att dömma någon på det viset? Acne är inget man väljer utan det är tyvärr något man får leva med. Jag själv lider av acne i perioder, främst när jag stressar eller äter dålig mat och jag mår dåligt av det då. Det känns som att den finne man råkat få på hakan lyser mer än ett stoppljus. Jag känner mig smutsig. Skulle jag då få en sådan kommentar skulle det ta väldigt hårt.

 

Problemet med internet är att det är så lätt att uttrycka sina åsikter anonymt. Jag kan klicka mig in på en blogg och vräker ur mig skit. Skulle jag göra det "face to face" med denna människa? Antagigen inte. Antagligen sitter det små osäkra människor bakom dessa dataskärmar och mår dåligt själv och för att kompensera detta är de elak mot någon annan. 

 

Fy för näthat!

 

 

Jag har börjat ledsna skarpt på sociala medier. Jag använder både Facebook och Instagram flera gånger per dag och vid varje användning slås jag av hur galet det är. Endera är det statusuppdateringar om hur bra jag är, hur mycket jag städat/tvättat eller hur duktig jag är på att träna. Eller så är det uppdateringar där man klagar/dömer ut någon i kryptiska meningar. Varför? Är jag irriterad/arg/ledsen på någon så uttrycker jag väl det direkt till personen i fråga och inte via kryptiska meningar på internet där man på något vis vill fånga uppmärksamhet från folk. Jag säger inte att jag föregår med gott exempel alla gånger, men när jag ser personer som uppdaterar om att de varit upp och kissat på natten eller liknande funderar jag verkligen på vart vi är på väg. Oftast är det också från samma personer dessa uppdateringar kommer, och jag vet att jag har val, jag kan välja att sluta använda mig av sociala medier helt, "blockera"/svsluta dessa personer eller helt enkelt sluta bry mig. Att sluta använda sociala medier helt vill jag inte. När man som jag flyttat till annan ort är det ganska roligt att kunna hänga med i vad som händer hemma och hålla sig uppdaterad och så. 

 

Vet inte vart jag ville komma med detta inlägg egentligen, mer än att jag funderar på hur folk tänker innan de uppdaterar. 

Vi är så många som läser de kurser jag gör, ca 200-300 stycken vid det ordinarie tentatillfället. Eftersom vi är så många så får lärarna "dispens" när de skall rätta våra tentor, de får tjugo arbetsdagar på sig istället för femton. Det roliga med det hela är att jag från och med dagen efter tentan loggar in på "Mitt LTU" för att se om jag fått något resultat. Det är inte bara en gång per dag heller, utan det är nog ett tjugotal. Kaaaanske har de hunnit rätta tentorna. Vad tror jag? Att de är supermän som rättar trehundra tentor på en kafferast? Men det är är stor förväntan ända tills man får det där resultatet, svart på vitt! Jag hoppas på glädjande besked denna gång och glädjetårar istället för tvärtom när jag fick reda på Mikroteorin förra gången. 

Måndag idag och det är två dagar kvar till Makrotentan. Hade någon kommit med erbjudandet att få skriva tentan nästa vecka istället hade jag lätt tagit den. Jag pluggar och pluggar men det känns inte som att någonting fastnar ändå. Får se det positivt, har ju två hela dagar framför mig att försöka f